Familjeliv | Hållbar livsstil | Hela Sverige Bakar 2017 | Inspiration | Kalas och fest | Mina tankar och funderingar

Och så visades premiärprogrammet

September 30, 2017

Och så visades premiärprogrammet av Hela Sverige Bakar i tisdags på TV 4 och jag tittade faktiskt på det! Jag såg programmet med familjen efter att ha intagit en del bubbel för att vara så där lagom avslappnad och härligt. Det var lite komiskt att på premiärdagen kom min man hem med ett trumset och en gitarr till barnen. Pausmusiken var räddad:) Trevligt med nya familjemedlemmar eftersom vi ändå enbart bor 5 personer på 95 kvadrat så är det precis vad vi behöver. Jag trodde premiärkvällen skulle handla om mig, men icke. Skönt med en stor familj som genast tar ner en på jorden när man börja tänka lite väl mycket på sig själv.

 

 

 

Första avsnittet på årets säsong av Hela Sverige Bakar var en rysare. Jag kan inte beskriva hur det var att vara där på plats den där dagen i mitten av maj. Alla vi deltagare var helt övertygade om att vi skulle gå in i tältet och baka våra tårtor och så möts vi av en gräsmatta med 14 grillar. Bakning och grill i kombination är väl inget jag är direkt van vid. Vi var alla i chock både av att behöva grilla en Tarte Tartin och göra en vaniljsås på en grill och att 2 av oss deltagare skulle behöva åka hem innan vi ens gjort entré i tältet tillsammans. Jag säger som en av mina favoritdeltagare i årets säsong “Vem sitter och hittar på allt det här egentligen?”. Jag insåg där och då att vad om helst kan hända under denna inspelning precis när som helst. Bara att släppa all kontroll och känna tillit till mig själv och min erfarenhet, kunskap och kompetens inom bakning. Både befriande att förstå det och väldigt läskigt. Kanske borde vi alla leva lite mer så hela tiden, inte bara under inspelningen av det jag trodde var ett “feelgood”-program. Släppa lite på kontrollen och känna tillit.

 

 

 

 

 

 

Att säga hejdå till 2 fina deltagare och underbara människor, som förberett sig och kämpat lika mycket som alla vi andra, redan efter grillningen och känna deras obeskrivliga besvikelse och samtidigt vara glad för min egen skull gjorde att starten blev känslosam likt en berg- och dalbana. Så mycket att hantera på en och samma gång för att sedan skaka av sig och gå in i tältet och baka Tårtan med stort T, som skulle spegla min personlighet.

Jag frågade min man under förberedelserna till paradbaken hur han skulle beskriva min personlighet och hur den skulle kunna överföras till en tårta. Han höll på länge och väl och sen sa han: “Du är som ett tivoli!” Så mycket glädje, spänning, lite läskig, och oväntat, saker poppar upp likt popcorn från en popcornmaskin, söt som sockervadd och fylld av färgsprakande ballonger. Hur gör man en Tivolitårta? Jag håller fortfarande på att fundera på det faktiskt. Det låter väldigt härligt, så jag hoppas att jag kan få till det någon dag.

Jag var inte helt nöjd med mitt första paradbak, kan jag lugnt säga. Gelén stelnade inte och rann ner i tårtan så den nästan helt och hållet kapsejsade. Av någon outgrundlig anledning satte jag de små dekorationspinnarna i tårtan som ett sista tappert försök att rädda upp det hela. Pynt kan aldrig rädda det som finns inuti. Juryn tyckte att smakerna satt och det försökte jag verkligen vara glad för. För hur det än var så var jag faktiskt nöjd med att överhuvudtaget ha fått till en tårta under de omständigheter som råder i tältet. Men att bränna min flagade mandel när jag vet att det är värsta Birgitta vet….vad hände där frågar man ju sig???? Med förmiddagens grillning, den värme som är i det där där tältet, all nervositet och prestationsångest så kunde jag lika gärna stått där med ett tomt, vackert tårtfat.

Tårtan jag bakade till mitt första paradbak “Hjärtetårta á al citronella”har en speciell betydelse för mig. Min mormor Gullan hade sex barn och vi var ett helt gäng barnbarn. Vid varje födelsedag var min mormor alltid först på plats för att fira mig med en hjärtetårta. En hjärtetårta med det som jag älskade, mosad banan, mandarinklyftor på burk, grädde, vindruvor och choklad. Hon fick mig att känna mig som den mest älskade lilla flickan i hela världen, både på min födelsedag och alla andra dagar. Min Farmors favorittårta var Citronella och det är även min pappas favorit. Jag gillar fräscha smaker, främst citrus och har en förkärlek till smakkombinationen citron och mandel. Passionsfrukten står så klart för min outtröttliga tro på att leva passionerat och våga leva livet fullt ut. Den gula gelén som jag inte fick till på plats är viktigt på det sättet att den symboliserar solen, kraften och energin. Jag är så tacksam för att jag verkar vara skapt med mycket kraft och energi och kanske till och med har förmågan att dela med mig av den till andra. Jag försöker vara noga med att fylla på mina solgula krafter med rätt saker såsom att ha människor som ger mig energi och att göra mycket av det jag mår som bäst av i så stor utsträckning som möjligt. Att vara utomhus och känna solens strålar, ljuset och den friska luftens kraft är helt avgörande för mitt mående. En riktigt fin och god tårta är aldrig bara en tårta. Det finns tankar, känslor, minnen, kärlek och någons händer bakom varenda bakverk. Och precis allt detta kan ett bakverk sprida till den som smakar. En tårta är aldrig bara en tårta. För mig iallafall.

I förrgår och igår gav jag min mumsiga Hjärtetårta à la Citronella en ny chans. Bottnar och fyllningar gjorde hemma, för att sedan packas ner och göras klar på Filmhuset där jag har ett uppdrag som studiovärdinna på fredagar. Självklart bjöd jag alla inblandade på min tårta. Den blev mycket bättre denna gång;) Det viktigaste var att det solgula hjärtat stelnade och det gjorde det! Men varför att det så svårt att vara helt nöjd med sig själv och det man skapar?

 

 

 

 

All solgul kraft och energi till dej!

Må väl,

Jennie

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *